onsdag 30 november 2011

Arg, upprörd, kränkt.

Santanas storyline i Glee ligger mig väldigt nära hjärtat nu. Jag vet själv hur svårt det är att komma ut, speciellt när man är 17-18 år och går i skolan. Det är fruktansvärt jobbigt helt enkelt, och jag har gråtit så mycket och haft ångest i mina dagar. Jag kan inte ens berätta för er hur mycket det där året i USA gjorde för min självkänsla, men jag är helt 100% säker på att jag inte varit där jag är i livet nu om jag inte åkt dit. Det var det bästa beslutet någonsin, på alla plan i mitt liv. Det gav mig mod, styrka och en beslutsamhet jag inte visste att jag ägde.

Men hur som helst. I förra avsnittet av Glee så "outade" Finn Santana för hela skolan och alla fick veta att hon var gay. Det är en helt fruktansvärd sak att göra. Det är en process som är svår att förstå för de som inte varit där, men man måste vara redo, och det han gjorde var så långt ifrån okej som det går att bli. Så avsnittet avslutades med rumor has it/someone like you, och att Santana gav Finn en ordentlig örfil och skrek på honom. Bra där!

Och så kommer vi till gårdagens avsnitt, "I kissed a girl". Det börjar med att Finn totalt förstör låten Girls just wanna have fun. TOTALT. Jag sänkte ljudet och gömde mig i en kudde, så dåligt var det. Han sjunger den till Santana, för självklart måste han ju vara hjälten i avsnittet. I ett förhållande med två tjejer, måste de ta in en kille för att lösa saker och få henne att må bättre. Så klart. Hur svarar hon? Well, det enda bra i hela avsnittet i princip:

“Thank you, guys. Thank you Finn, especially. You know, with all the horrible crap I’ve been through in my life, now I get to add that.”

Sedan sjunger de lite Katy Perry, hon kommer ut för sin mormor som aldrig vill se henne igen (fantastisk scen för övrigt, ge Naya Rivera alla priser som går att ge henne!) och istället för att Brittany som varit hennes enda stöd under hela tiden får någon som helst tv-tid, så är det Finn, Puck, Kurt och Blaine som får all uppmärksamhet. För vad vore en tjej utan sin manliga hjälte? Jag dör lite inombords. Ja, det avsnittet gjorde mig upprörd, arg och jag känner mig nästan kränkt. Förstår de inte hur viktigt det är med starka förebilder? De har ett ansvar i varje liten replik och igår svek de alla fans. När Kurt kom ut hanterade de det fantastiskt, när han träffade Blaine så fick vi se otaliga kyssar. Gårdagens avsnitt hette I kissed a girl. Vad fick vi?
En hand på ryggen? Seriöst?
Men det är inte bara jag som är upprörd. Kommentarerna på internet är inte nådiga idag. Det är inte okej helt enkelt, att vara så respektlösa både mot Santana som kommer ut, eller mot henne och Brittany, eller mot hela gay communityt för den delen. På After Ellens årliga topp 100-lista kom Naya Rivera 1:a och Heather Morris 2:a, det säger väl en hel del om stödet som finns för dem? (tätt följda av skådisarna som spelar Arizona och Callie i Greys anatomy så klart...) Det finns så få personer att se upp till, varför gör de då hela avsnittet kring Finn?
Inte bara jag som är upprörd idag. 
Det kanske är konstigt att bli så himla upprörd för ett tv-avsnitt, men det är svårt att inte nästan ta det personligt när det ligger så nära hjärtat. Jag är besviken.
Upprörd Cecilia. Ja, självklart sitter jag på Chokladbollen och lunchar. Det är inte helt fel att vara arbetslös ändå.

Cory som spelar Finn är tydligen sinnesförvirrad.

Och Naya som spelar Santana ljög bara oss rakt upp i ansiktet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar