Videocrazy.

Imorgon åker jag till Riga! 11:34 går tåget till Stockholm, vi är framme där strax efter två och sedan går båten vid fem. Det ska bli riktigt roligt att åka iväg, få lämna snöiga Falun och se lite annat. Jag har inte ens lämnat Sveriges gränser sedan jag kom hem från USA, och det är snart tre år sedan. Galet. Inte ens varit i Danmark tror jag. Sedan blir det två dagar i Riga innan vi hoppar på båten igen och kommer tillbaks till Sverige på söndag morgon.

Men nu ska jag se klart på Videocrazy som går på SVT just nu. En dokumentär om Berlusconi och hur han styr media i Italien. Johan Söderberg som klippt filmen var och föreläste för min klass förra våren och då fick vi se ett smakprov, riktigt intressant. Han var intressant den killen, förutom den filmen har han gjort Kents video till låten Töntarna och även denna youtubeklassikern också:

My sister's keeper.

Söndagkväll. Man kanske skulle se en film tänkte jag och satte igång My sister's keeper, från samma regissör som gjort The Notebook. Öhm, den var ju inte riktigt lika bra som Dagboken, men jag grät konstant i nästan en timme. Äh, inte sorglig alls. Absolut inte.


Imorgon börjar nästa kurs; vinjetter och grafik. En datorkurs alltså, vi ska leka i programmet After Effects tror jag, det ska bli roligt! Och på onsdag tar jag tåget till Stockholm och hoppar sedan på båten till Riga. Det däremot blir riktigt härligt. Är där snö, slask och +1 grad också blir jag lite ledsen däremot.

Jag var statist i någon sorts film idag förresten. Det var kallt. Jag skulle ha färgglada kläder och gå konstigt och svinga med kroppen typ, fixar jag serru. Arash däremot fick ha svarta kläder, svart smink (haha) och gå som en robot. Han var duktigt dock, trots att jag satt och fnittrade bakom kameran hela tiden...

American Dreams.

Jag tror det var runt år 2003. Mamma hade börjat titta på någon ny serie som gick på SVT ganska sent på tisdagskvällarna. Den utspelade sig på 60-talet och hon försökte övertyga mig om att jag skulle gilla den. En serie som utspelade sig på 60-talet? Ppfft sa jag, men en tid senare hamnade jag ändå framför tv:n på mitt rum en tisdagskväll. Jag satt i källaren i mitt dåvarande rum (åh, saknar) och mamma satt i vardagsrummet (våningplan fyra, vi hade ett konstigt hus) och tittade på samma serie. Jag var fast direkt.

Drömmarnas tid. En av de bästa serier som någonsin gjorts. Just nu visas den på kanal9 vid lite olika tillfällen, bland annat just exakt nu. Dubbelavsnitt i Drömmarnas tid på lördagsförmiddagar, perfekt!

Och häromdagen spelade jag en låt för Arash som jag spenderade månader med att leta efter första gången jag såg den på Drömmarnas tid. Efter mycket, mycket letande (detta var innan youtube) så hittade jag den till slut, och jag älskar låten lika mycket fortfarande. Vilket avsnitt av Drömmarnas tid är det som visas just exakt nu på 9:an? Precis det avsnittet såklart! Lycka!

(och dessutom finns den numera på youtube, tänk vad livet blivit lättare)

Ge mig mer vinter.

Jag är inte det minsta avundsjuk över att det tydligen är sommarvärme i resten av Sverige. Jag trivs bra i +1 och så tung dimma att man knappt ser fem meter framför sig. Oh yes.

Annat trams.

Haha, min blogg blev precis kallad trams på facebook. Det tyckte jag var lite roligt faktiskt.

In it to win it.

Igår höll jag en lång föreläsning för Arash om att man alltid måste göra precis det man vill, oavsett vad man kan förlora. Oavsett hur läskigt det är och det spelar ingen roll hur slutresultatet blir, bara man vågat. Man ska inte leva sitt liv med massa ånger.

Jag försöker alltid tänka på det i allt jag gör. Man måste utmana sig själv konstant och kanske inte alltid göra det smartaste, utan kanske det som du verkligen vill. När jag sa att jag ville åka till USA och plugga ett år så fick jag höra "du kommer ha enorma studielån, tänk om du inte trivs, oj vågar du verkligen det?" osv osv från flera olika ställen. Visst, det kanske inte var det smartaste, man annars hade jag levt hela mitt liv och ångrat att jag inte gjorde det. Jag har hellre högre studielån än en hel hög med ånger. Det var dessutom det bästa året i hela mitt liv, jag ångrar absolut ingenting med det och är så jäkla glad att jag vågade!

Samma nu, jag har drömt om att åka på tågluff i jättemånga år. Denna sommaren blir mitt sista sommarlov, och dessutom mitt sista som ungdom på tågen. Visst, jag har kanske inte den ultimata ekonomiska ställningen för att kunna åka, men det bryr jag mig inte om för jag ska åka. Jag tänker inte sitta resten av mitt liv och tänka "åh, jag önskar att jag åkte på interrail när jag hade möjligheten."

Så jag ska åka. Och jag ska göra dumma saker i mitt liv, för jag vågar hellre än ångrar. "Life's what happens while you're busy making plans". Och som min pappa sa för ett tag sedan: bara döda fiskar flyter med strömmen.

En glad Cecilia tar en andningspaus i Central Park den 26 juli 2006.

Vad betyder egentligen SDI?

I förra veckan sa läraren: det kommer komma några frågor snart, typ på hur ni upplevt kursen.

Igår anlände frågorna. Det var ett rent djupdyk i formatdjungeln. Jag fattar nada. Sen när är "Vår P2-recorder spelar in i formaten 576i, 720p, 1080i. Vilket format bör du använda om du ska spela in något som ska streamas på nätet med 25 hela rutor per sekund?" en fråga om hur vi upplevt kursen? Dock förklarade Arash just denna frågan igår för mig, och då är den jättelätt, men ändå! Aja, svaren ska vara inne imorgon vilket innebär idag för mig eftersom jag har skola 9-21 imorgon. Men det är hockey, jag ska vara mixer (dvs trycka på knapparna som byter kamera) och min älskling är med som fotograf så det ska bli skoj trots att det blir arbete ännu en helgkväll.

Annars borde jag nog städa idag. Och diska kanske. Handla vore väl även bra. Räkningarna är redan betalda, jag har helt enkelt en vuxendag idag. Det är tråkigt att vara vuxen ibland.

Lean like a cholo.

Jag läste precis min gamla blogg/dagbok från USA. För just exakt tre år sedan tipsade jag om låten Runaway love. Eftersom jag nu inte alls kom ihåg den youtubade jag den. Ehhhm. Jäklar alltså, den låten var braaa! Gick konstant på Kiis FM om jag inte minns fel. Tillsammans med klassiska låtar som till exempel Lean like a cholo... (cholo = mexikanare vilket min mexikanska sociologilärare fick berätta för mig en gång när jag var den enda i klassen som inte skrattade åt ett skämt på spanska...inte lätt att vara svensk i Los Angeles alltid.)




Eh yes, fick precis rysningar av låten.

Happy happy!

Hade någon sagt till mig för ett halvår sedan (eller när som helst egentligen) att jag just nu skulle planera att:

1. bli sambo
2. med en kille och
3. han går i min klass

hade jag förmodligen skrattat och sagt att "neej, det tror jag nog inte riktigt på". Lite lustigt det där, men så är det i alla fall. Till hösten flyttar jag från Bojsen (förhoppningsvis), lite närmare stan och ihop med Arash. Det blir nice!

Och förresten, hade någon sagt att jag skulle bli ihop med någon i klassen hade jag nog gissat på honom. Han sa ju faktiskt till mig redan för något år sedan att han ville gifta sig med mig. Då har jag för mig att det mest var för att jag alltid var glad och gillade öl, nu gillar han mig förhoppningsvis för lite fler orsaker än bara de. Sötnosen. Jag är lycklig! :)

Nämen ge oss mer vinter, gödeba!

Igår var det 12 plusgrader och sol, en riktigt härlig vårdag.

I morse när jag vaknade (11:30) var det full snöstorm och det har fortsatt så nästan hela dagen. För någon timme sedan lugnade det sig som tur va. Men tja, det kom väl en 10-15 centimeter i alla fall, skönt! Vår, pffff, överskattat! Eller inte...

Snö i Bojsen. Ser ut som det aldrig ens smält bort något.

Nysnö upp till skoskaften.

Här är kranen jag försökte sköta i lördags. Det där är dock Lizette på bilden, och jag har snott bilden helt hänsynslöst från Marie.

Jahaa! Du ska dö?

Igårkväll hade jag varit på toa och skulle gå ut i vardagsrummet igen. Vad jag inte visste var att Arash gömt sig bland jackorna precis utanför toan och skrek "BUUUU!" när jag kom ut. Herremingud vad rädd jag blev! Jag skrek inte ens för jag blev så chockad.

Sen kastade jag ut honom i trapphuset så han fick stå där och skämmas ett tag. Fick dåligt samvete dock när han tittade på mig med sina bambiögon genom titthålet att jag släppte in honom igen. Skitungen. Stryk borde han ha!

Alice, you're late!

Idag var det dags för musikproduktion, vi skulle spela in och filma ett band som heter Jackarou. Jag var kamera och skulle för första gången i mitt liv sköta en så kallad kran. Den kranen vi har på skolan har vi fått från SVT och ser ut att vara flera hundra år gammal. Den funkar dock men jag fick kämpa med att få till snygga bilder då jag knappt nådde handtagen och absolut inte skärpan eller zoomen när kranen var högst upp.

Vi spelade in två gånger och sen skulle vi köra en inspelning med bara svepande helbilder från min kamera. Jag klättrade upp så jag stod på en platta (jättevinglig) och sedan fick stackars Therese dra mig fram och tillbaks i studion (kranen har hjul). Jag stod på ett ben på plattan, höll kameran i en hand och försökte balansera den så den hela tiden filmade bandet samtidigt som jag försökte hålla mig kvar. Ehm, det gick väl sådär. Kändes som en nära-döden-upplevelse flera gånger om, men det är ju också en upplevelse!

Nu är jag ledig i några dagar. Sista veckan med kursen, ganska skönt måste jag säga för den har varit ganska intensiv. Och ikväll ska vi se på Alice i Underlandet, skoj!

Grr.

Idag var jag arg. Vi riggade inför iTunesU-inspelningar imorgon och jag spenderade flera timmar med att sätta upp lampor och ta ner dem igen. Jag hatar att sätta ljus, det är förbannat tråkigt. Sedan gick jag på stan och fick titta på och köpa massa söta, pyttesmå flickbäbiskläder. Då blev jag glad igen. Syrrans bästa kompis fick nämligen bäbis igår, mysigt! Sen hittade jag en vårjacka. Det var också bra. Sedan hittade jag en exklusiv collectors edition av Casablanca för bara 79:-, då blev jag ännu gladare. Sedan gick jag till kåren och åt tacobuffé och drack grön öl (S:t Pattys Day) och då var jag nästan tillbaks på normalt humör igen.

Nu ska jag sova. Imorgon är det inspelningar och jag är TOM (technical operation manager) och bing (bildingenjör). Jag ska alltså ha koll på all teknik och se till att bilden är bra balanserad mellan alla kamerorna. Jaja, det ska nog gå bra. På fredag är jag ledig och på lördag är det musikvideoinspelning.

Ledighet? Äh, det är väl överskattat?

Memory lane.

Igår började jag må jätteilla på kvällen. Arash tvingade i mig massa apelsiner (tydligen hjälper det mot allt) men det hjälpte inte riktigt denna gången. Låg helt utslagen när vi såg på Lost & Delirious, han för första gången och jag har väl sett den... sådär 30-40 gånger. Utan att ens överdriva. Dock har jag bara sett de första 39 minutrarna flest gånger, sen blir den så sorglig.

Anyhow, därför dissade jag gymmet idag trots att jag mår bra nu. Ska ut och gå en runda sen istället innan jag börjar skolan kl 14:30. Idag ska vi filma dam-innebandy och jag ska sköta slow motion-apparaten. Det ska nog gå bra hoppas jag.

Men jag ska nog kunna underhålla mig själv fram till dess. Hittade min gamla Lunarstorm dagbok från 2002-2006 på datorn. Kan berätta att den är ordentligt underhållande och att mitt sätt att skriva förändrades ordentligt under de åren! Herregud. Jag har skrivit om film, kärlek, posten, tatueringar, studentfester och allt drama som hörde högstadiet och gymnasiet till. Som jag sa senast förra veckan när vi var på skolföreställningen av Den goda människan; gud vad skönt det är att vara gammal! Eller ja, äldre än tonåring i alla fall.

Jag och Hannah i 9:an.

Skolavslutning i 9:an, jag och bästa vännerna.

Heja HBK! Eller?

Jag och Arash har gjort slut. Lite tråkigt, men så är det ibland. Eller ja, oroa er inte, det är bara temporärt. Vi kommer bli ihop igen lagom till att den Allsvenska fotbollssäsongen är slut. Jag har nämligen insett att jag kommer ändå inte se till honom så mycket innan dess... i kampen Cecilia VS IFK förlorar jag nog tyvärr haha.

Äääähhh, inte skulle jag göra slut med honom! Världens sötaste, trots att han älskar fotboll mer än något annat. Och det verkar äntligen vara bestämt nu - i sommar blir det tågluff! Amsterdam, Paris, London, Barcelona, Rom, kanske Nice och Cannes också om vi hinner med. Vi får se helt enkelt, på 22 dagar borde man ändå hinna med en hel del!

Sleepy.

Ojoj, vad trött jag är. Jobbat 13-20:45 idag och sen gick jag hem genom ett tomt Falun. Såg bara två bilar på hela vägen hem. Men det gick bra på teatern, skulle bara ha 8 bilder på 1 ½ timmes föreställning så det var ganska soft. Var rädd att jag nästan skulle missa det dock för man slappnar av för mycket. Men nu är jag hemma, har ätit lite mat och nu är jag redo att däcka igen.

Jag hoppas dock få en lugnare natt. I natt drömde jag att jag och Arash skulle adoptera. Men nej, inga vanliga människobäbisar som vanliga människor, utan vi skulle adoptera två koalabjörnar. Missförstå mig inte, jag älskar koalor, men kanske inte hemma hos mig... dessutom skulle de heta Leonardo och Teodore så vi skulle kunna kalla dom Leo och Teo. Jag drömmer alltid så himla konstigt nuförtiden.

Den goda människan i Sezuan.

Igår var det dags för min egentligen första grej på denna kursen. Jag skulle vara scripta på Dalateaterns föreställning Den goda människan i Sezuan. Tidigare i veckan har jag och min bildproducent Suzanne gått igenom hela föreställningen och bestämt kameravinklar och när det skulle klippas. Allt detta hade jag skrivit upp i manuset och jag hade även gjort kamerakort till fotograferna med bildnummer, vilken typ av bild de skulle ha och sådant.

Så efter lite riggande, lite greek food och många djupa andetag var det showtime igår. Om jag får bedömma min egen prestation tyckte jag att det gick mycket bra! Jag kanske läste fel en gång, men annars klippte jag någorlunda rätt och dessutom sa Arash sen att han tyckte jag var jätteduktig och att han var stolt över mig. Visserligen måste han väl säga sånt eftersom vi är ihop, men ändå! Alla var superduktiga, speciellt kameramännen som oftast lyckades pricka rätt skådespelare trots att de aldrig sett föreställningen förut. Och att vara scripta på något sånt här kändes helrätt! Man måste hålla sig lugn, man måste ha stenkoll vad på alla andra ska göra och vad man själv ska göra och samtidigt hinna följa med i manuset och säga till vilken bild och vilket kameranummer som kommer härnäst. Nämen jag gillar inte alls att vara i kontroll....

Och ikväll kör vi igen då. Vi ska först kolla igenom det inspelade från igår och se vad vi missade, sen filmar vi om och försöker få med det denna gången istället. Skoj! Och som Arash sa igår, "fan vad sjukt att vi ska jobba med sånt här sen!" Jag håller med, detta känns ju mer som en extremt rolig hobby, inget som det är meningen att man ska kunna jobba med...

Dalateatern.

Idag var vi några stycken som skulle gå på Dalateaterns föreställning Den Goda Människan för att filma så att vi sedan har ett referensmaterial att göra att typ bildmanus av. När vi väl var där och stod och riggade upp kameran kom en kvinna gående och halvskrek "Och vilka är ni och vad gör ni?" Det var en väldigt upprörd regissör som inte alls visste om att vi skulle vara där och filma. Följden blev att vi fick packa ihop och bara titta på föreställningen och inte alls filma något.

Väldigt lyckat alltså. Vår enda chans nu är att få filma en skolföreställning på tisdag, hoppas det går... annars blir det mycket improvisation från allas sida nästa fredag och lördag, men det ligger väl en charm i det också antar jag.

Anyways, imorgon kommer familjen! Wohoo!

I don't see what anyone can see in anyone else but you.

Dagens i-landsproblem:

Att upptäcka precis när man är på väg till badrummet för att borsta tänderna att sängen är obäddad. Öh, orka. Dessutom visste jag ju att den var obäddad, jag orkade bara inte göra det innan när jag kom hem.

Men däremot var det en trevlig överraskning att komma hem idag. Lägenheten var fin, det stod en nästan full box med vitt vin i köket och en lapp på vardagsrumsbordet där gästerna tackade för att de fick bo här. Inga problem, jag fick ju nästan tre liter vitt vin och en flaska rödvin på köpet, jag vann lätt!

Imorgon: föreläsning om Sport & Lek. Yes, jag går på högskolan. Jag lovar.