Japp, där är jag. Jag ser ledsen ut.

Jag hittade en bild från inspelningen av Gustafsson. Ser ni mig? 

Japp, jag är där jag brukade vara; längst bort från all action. Ensam i en trappa för att hindra folk från att komma och gå som de ville. Under den veckan vi var på denna gatan kan jag inte ens räkna hur många gånger folk skällde på mig. Mmm, ljuvligt att vara praktikant.

Och ljudkillarna jobbade på både Gustafsson och Äkta med mig (medievärlden är Sveriges minsta värld).

Och här är attributör Oscar, han jobbade på både Gustafsson och Äkta också. Från Kalmar, alla tyckte vi lät precis likadant. Och sen är det c-foto-Magnus, bakom är inspelningsass-Tilde, mannen med det långa håret är producent-Gulli och sen är det skådespelar-Marie på soffkanten. Åh, i de där röda sofforna har jag spenderat mycket tid under de fem månaderna på SVT. Precis utanför studion i dramahuset, perfekta stället att hänga på.

Låt oss titta på något annat.

Word. Som sagt, jag kan ha skrikit högt själv. Mitt i natten. Jag är normal på väldigt få sätt.


Artie utan glasögon och rullstol är inte Artie dock, det där är 100% Kevin McHale.