Konstig morgon.

08:01 - telefonen ringer.

Jag: AhejdeeCecilia.
Man: Hej, jag heter XX du har visst köpt min lägenhet?
Jag: Jahaa, hej!
Man: Jag tänkte bara kolla om du visste vissa saker.
Jag: (åhnejåhnejåhnej vad är det nu jag har ju redan skrivit på alla papper!) Okeej..?
Man: Ja, du kanske såg att elektrikern fått ta ner två speglar på spegelväggen, och de kommer nog inte gå att sätta upp igen.
Jag: Ja, det såg jag. (och resten kommer försvinna så fort jag flyttar in, det är inte 1995!)
Man: Och det kommer inte finnas någon spegel eller krokar eller sådant i badrummet eftersom det är helt nyrenoverat när du flyttar in.
Jag: Nej, mäklaren sa det.
Man: Aha, vad bra! Jag köpte lägenheten till min son men han är psykiskt sjuk så han bor hemma hos mig nu.
Jag: Okeej... (varför berättar han detta, är han Breivik-psykiskt sjuk eller han kan ju bara vara deprimerad eller varför säger han detta?!)

Jättekonstigt samtal. Jag vågar knappt tro på det fortfarande - äger jag en lägenhet?!